PROTOKOLL INFORMATIONSMÖTE 251216
Renovering panncentral/nya kulvertar: Dyrast och omiljövänligast av de tre alternativen. Mycket lång byggtid (man räknar med ca 4 år där varmvattnet behöver vara avstängd på sommarhalvåret).
Gemensamma bergvärmepumpar per länga: Miljövänligast men också högst kostnad för grundinvestering. Komplicerad projektering samt svårt att förutse exakta kostnader gör den lite svåröverblickbar.
Individuell luft/vattenvärmepump per hus: Nästan lika miljövänlig som bergvärmepump, men betydligt billigare grundinvestering (ca 26 miljoner istället för 42). LCC-kostnanden är något högre än alternativet med bergvärmepump, men det förutsätter givetvis att bergvärmepumpsalternativet inte drar iväg.
I början av 2022 gjordes en tjockleksmätning på några punkter av nuvarande rör, för att försöka få någon slags uppfattning om hur akut läget med byte var. Eftersom det inte finns dokumenterat hur tjocka rören varit i ursprungsskick är det svårt att säga något om graden av slitage, men bedömningen var att det inte förelåg någon omedelbar fara för brustna rör.
Dock, det är viktigt att komma ihåg att systemet består av mer än själva rören, inte minst kulvertarna som rören går genom.
Bergvärmepump i panncentral: Rekommenderas ej, eftersom den ansågs omöjlig att genomföra (borrhålen skulle hamna för tätt).
Ansluta panncentral till fjärrvärmenätet: Rekommenderades, men framför allt på förutsättningen att Nacka Energi skulle stå för i alla fall en del av kostnaden. Nacka Energi verkar dock inte vara intresserade av denna lösning. Byggtiden anges här som "lång".
Frånluftsvärmepump: Rekommenderades som alternativ 2 i denna rapport. Denna är dock relativt dyr initialt (uppskattat kostnad 40-52 miljoner 2021), eftersom alla hus måste byggas om för att anpassas till denna typ av värmepump.
Vill du ställa en ny fråga, eller ha förtydligande, maila oss!
Länk till utskick gjort November 2025 angående värmesystemet.
Måste vi byta värmesystem?
Ja. Det nuvarande systemet är över 50 år och har redan passerat sin förväntade tekniska livslängd. Det kräver allt mer underhåll, riskerar driftstopp och uppfyller inte längre dagens krav på energieffektivitet och miljöprestanda (svinnet, d v skillnanden mellan värme som producerades och konsumerades, var 2024 22%!). Ett byte är nödvändigt för att säkerställa trygg och hållbara värmeförsörjning framöve.
Vad händer om vi inte byter?
Risken för kostsamma haverier ökar. Ett oplanerat stopp i panncentralen skulle påverka hela området och kunna leda till akuta (och dyra!) reparationer framför allt vintertid. Dessutom behöver systemet bytas förr eller senare - skillnaden är om vi gör det planerat eller i ett krisläge.
Vilka alternativ utreds?
Samtliga alternativ som vi hittills kollat på finns beskrivna längst upp på denna sida.
Kommer det bli dyrare med ett nytt system?
Alla alternativ innebär investeringar, men eftersom ett modernt system kommer har mycket mindre kostnader för drift och underhåll så räknar vi med att inget av alternativen kommer göra det dyrare än vad vi betalar idag. Av samfällighetsavgiften så är lite mindre än 2000 kr för värmeproduktion, vilket bör kunna täcka kostnaden för de flesta alternativ som vi tittat på hittills.
När behöver beslut fattas?
Det exakta tidsschemat beror på vilken lösning vi väljer, men helst "så snart som möjligt". Vi är redan inne på år sex över förväntad livslängd på systemet, och att själva bytet/installationen av ett nytt kommer ta lång tid (i vissa fall, som t ex att renovera panncentralen, flera år!).
Jag har nyligen skaffat ny värmeväxlare/varmvattenberedare, kan jag behålla den?
Exakt svar här går inte att ge, eftersom det beror på vad det är för utrustning man köpt (och när), men troligtvis gäller följande:
Renoverad panncentral: Ingen varmvattenberedare behövs här (det kommer ske gemensamt i panncentralen), men värmeväxlaren går att återanvända.
Bergvärmepump/länga: Varmvattenberedaren går att återanvända.
Individuell luftvattenvärmepump: Både varmvattenberedare och värmeväxlare går att återanvända.
Hur går finansieringen till?
För de lösningar som skulle bli fortsatt gemensamma och administreras via samfälligheten kommer samfälligheten behöva ta lån, eftersom man historiskt inte avsatt tillräckligt med pengar. Dock, i och med att en modern värmeanläggning kommer bli mycket billigare att drift, så visar kalkylerna hittills på att det lånet ändå kan hanteras inom den summa som vi idag betalar för panncentralen (ca 2000 kr/mån/boende).
När det gäller alternativet med individuella luft/vattenvärmepumpar finns två alternativ. Antingen kommer samfälligheten ha fortsatt ansvar för service/drift även här, och då ser finansieringen ut som de övriga alternativen (lån samfälligheten tar lån för investering, och fortsätter debitera boenden via samfällighetsavgift), eller så görs anläggningsbeslutet om så att varje fastighet ansvar för sin egen uppvärmning.
I det senare fallet så kommer då värmepumpen behöva bekostas av varje enskild boende, men i praktiken är det ingen extra kostnad (utan tvärtom en potentiell lägre!) eftersom vi då kommer kunna sänka samfällighetsavgiften med ungefär 2000 kr/mån (d v s det som panncentralen kostar idag).
OBS #1! Även om vi beslutar oss för att lägga ansvaret för uppvärmningen på varje enskild fastighet, så kommer vi ändå samordna inköp och installation.
OBS #2! Om varje enskild fastighet får ansvar för sin egen uppvärmning så innebär det i praktiken att man får välja vilken uppvärmningslösning man vill, vilket kan vara frånluftsvärmepump, bergvärmepump, elradiatorer+luftvärmepump o s v.